Local

Palu di mangel den Karibe Hulandes: vital, vulnerabel i disparsiendo

Degraded Mangrove Area. Photo Credit Henkjan Kievit

Riba Dia Mundial di Palu di Mangel, Dutch Caribbean Nature Alliance (DCNA) ta bati alarma: nos palunan di mangel, naturalesa su protektornan di kosta, ta seriamente bou di menasa den henter region. E mondinan akí ku ta tolerante pa salu i ku nos por haña solamente na Aruba, Boneiru, Kòrsou i Sint Maarten, ta entre e ekosistemanan mas fuerte den Karibe Hulandes. Nan ta apsorbé te dies biaha mas tantu karbon ku selvanan tropikal, nan ta protehá kosta kontra eroshon i tormenta i nan ta proveé kamber di parto pa numeroso espesie marino. Tòg e palunan di mangel na nos islanan ta bayendo atras rápidamente. Pero tin un kaminda pa kana, si nos aktua awor.

Hayasgonan alarmante
E rapòrt State of Nature Report Caribbean Netherlands (Estado di Naturalesa na Karibe Hulandes) ku
resientement Wageningen Marine Research a publiká i ku e Ministerio di Agrikultura, Piskamentu,
Siguridat di Kuminda i Naturalesa (LVVN) a supsidiá, ta revelá un tendensia preokupante pa nos palunan di mangel. E rapòrt ta identifiká desaroyo di kosta i eroshon, empeorá pa maneho di awa defisiente i sedimentashon, komo e menasanan di mas grandi pa palu di mangel awendia.

E rapòrt ta konkluí ku hopi área di palu di mangel na Boneiru ta duna muestra di un kondishon ekológiko ku ta deteriorando, spesialmente na sitionan manera Lac Bay i Lagun, kaminda e interupshon hidrológiko ta grave. Akumulashon di sedimentu ta sofokando e sistemanan di rais i pa motibu di e estado deteriorá di e áreanan kaminda awa di yobida ta akumulá, mas tantu awa di roi ku nunka ántes ta resultá den áreanan di palu di mangel. Aunke e rapòrt akí a enfoká riba e mondinan di palu di mangel na Boneiru, e menasanan i patronchinan di medio ambiente akí ta visibel tambe na e otro tres islanan (Aruba, Kòrsou i Sint Maarten).

Mondi di palu di mangel ta forma un piedra di skina di tantu adaptashon na klima komo di biodiversidat i nan ta brinda servisionan esensial ku ta na benefisio di hende, bestia i ekonomia. For di protekshon di kosta kontra tormenta te dunamentu di sosten na piskamentu i almasenamentu di kantidatnan grandi di karbon, no tin palabra pa pone sufisiente énfasis riba nan ròl den salú di nos ekosistemanan. E Rapòrt di Estado di Naturalesa ta klarifiká esaki: sin akshon inmediato i persistente nos ta kore riesgo di pèrdè e habitatnan krusial akí, i ku esaki e protekshon natural tambe ku nos islanan ta dependé di dje.

Kon nos ta sigui awor?
E Ministerio di Agrikultura, Piskamentu, Siguridat di Kuminda i Naturalesa (LVVN) ta hunga un ròl krusial den konservashon di naturalesa na Boneiru, Saba i Sint Eustatius, manera nan ta splika esaki den e Plan di Maneho pa Naturalesa i Medio Ambiente Hulanda Karibense (NMBP) 2020-2030. Deklarashonnan resien, manera e yamada pa akshon di DCNA, ta enfatisá e nesesidat pa akshon inmediato, miéntras un deklarashon konhunto di WWF i partnernan insular (entre otro DCNA, organisashonnan lokal pa áreanan di naturalesa protehá i ngo-nan di naturalesa) ta bisa ku segun kalkulashon tin mester di € 300 mion di finansiamentu adishonal pa por logra e metanan di NMBP pa aña 2030. Mas òf ménos mitar di esaki ta nesesario pa konservashon i restorashon direkto di naturalesa (manera palu di mangel, ref di koral i mondi), miéntras e otro mitar ta nesesario pa mehorashon di infrastruktura krítiko di medio ambiente,

manera instalashon pa purifikashon di awa shushi. Ta trata di un suma grandi, pero problemanan grandi ta rekerí invershonnan oudas si nos ke mira kambionan real i permanente pa nos naturalesa. Retraso di akshon lo hasi futuro solushonnan solamente mas karu i ménos efektivo, míentras nos ekosistemanan ta sigui deteriorá.

Na mes momentu e otro islanan di Karibe Hulandes, esta Aruba, Kòrsou i Sint Maarten, tambe ta konfrontando menasanan kresiente pa nan ekosistemanan i nan tin mester di mas sosten. Tin nesesidat urgente di un aserkamentu regional kordiná i mas finansiamentu rasonabel pa tur e seis islanan. DCNA ta komprometé su mes pa yuda duna guia na e kambio akí pa tur e seis islanan di Karibe Hulandes. Ku sosten di Nationale Postcode Loterij i ko-finansiamentu di WWF-NL i Bloomberg Philantropies, DCNA ta ranka sali ku e Programa pa Konservashon i Restorashon di Habitatnan Importante. Pa yuda kombatí e deterioro alarmante di palunan di mangel i di otro habitatnan importante, e programa regional akí lo pone énfasis fuerte riba habitatnan importante manera palu di mangel, ampliashon di restorashon na e sitionan en kestion, fortifikashon di maneho i mantenshon di lei pa loke ta trata medio ambiente, i integrashon di protekshon di habitat den planifikashon teritorial i den strategianan di klima riba tantu nivel nashonal komo nivel insular.

Si nos pèrdè nos mondinan di palu di mangel, nos ta pèrdè un di e mekanismonan mas efektivo di
protekshon di naturalesa kontra kambio di klima i pèrdida di biodiversidat. Pero ku akshon konhunto nos por restorá e ekosistemanan akí i sigui protehá bida riba tera i bou di laman.

E artíkulo akí di BioNews ta forma parti di e seri nobo di DCNA tokante habitatnan importante den área karibense, ku konosementu for di e Rapòrt di Estado di Naturalesa na Karibe Hulandes di Wageningen University & Research. Lesa e Rapòrt di Estado di Naturalesa akinan i aboná BioNews pa sigui e seri.

Red And Black Mangroves Photo Credit Marjolijn Lopes Cardozo Scaled
Mangrove luchtwortels in opgedroogde gebarsten modder; Mangrove roots in dried mud
Red Mangrove. Photo Credit Hans Smulders Scaled

Related posts

Trahadonan di DIP a fada y a walkout

EA News Author

Tuma nota prome cu bay ImSan!

EA News Author

Aruba health & happiness code : Pronto lo cuminsa controla pa e seyo di oro

EA News Author

Leave a Comment

Whatsapp Message