Bonaire

James Finies ta tuma nota di Rapòrt di Derechonan Humano di CESCR tokante Reino Hulandes i ta urgi akshon pa protekshon di derechonan i identidat kultural di Boneiru

Ec8Fbbd0 E42D 4988 Ba3D 324Cd978Ae54

Bonaire Human Rights (BHRO) ta tuma nota di e resultado di revishon di 2025 di Reino Hulandes dilanti di Komité di Derechonan Ekonómiko, Sosial i Kultural na Ginebra. Representá pa James Finies i Davika Bissessar Shaw, BHRO a asistí na e revishon na Ginebra ku un konvikshon firme den sistema di derechonan humano di Nashonnan Uní, ku konfiansa ku realidatnan ku pueblo di Boneiru ta enfrentá lo a ser tende i evaluá di un manera hustu.

BHRO tabata e úniko organisashon di sosiedat sivil for di Karibe Hulandes, ex- Antias, presente na Ginebra. Ningun NGO for di Aruba, Kòrsou, Sint Maarten, Saba òf Sint Eustatius a asistí. BHRO a intervení direktamente den e reunion di un manera independiente i imparsial, dialogando ku e Presidenta, Sra. Saran, e Líder di Taskforce, Raportadó Spesial Sra. Rossi, i otro miembronan di e Komité, asegurando ku e realidatnan bibu di pueblo di Boneiru i di islanan di Karibe Hulandes a keda presentá klaramente i ku imparsialidat.

Durante e revishon, BHRO a resaltá desigualdatnan den probresa, seguridat sosial, akseso na kuido di salú, bibienda, vulnerabilidat pa klima, i e supreshon persistente di derechonan di edukashon i kultura. Hopi preokupashonan a keda ekspresá, inkluyendo kuido di salú, edukashon, kultura, falta di outodeterminashon, i e echo ku manehonan i leinan a keda implementá sin konsultashon kultural adekuá, ku potensialmente den violashon di derechonan sosial, edukativo i kultural. BHRO a enfatisá ku manehonan I leynan mester alineá ku balornan di komunidat i garantisá, defendé i mantené e mas haltu nivelnan I normanan posibel, den un manera ku ta respetá i reflehá identidat kultural.

BHRO tambe a pone enfasis riba e eroshon di identidat kultural boneriano debí na protekshon insufisiente di idioma lokal den edukashon, kuríkulonan relevante pa kultura, i preservashon di patrimonio. Desigualdatnan struktural ta persistí kompará ku Hulanda Oropeo, partikularmente tokante kosto di bida, nivelnan di protekshon sosial, Normanan di protekshon ambiental, akseso na edukashon di kalidat, i kuido di salú sensitivo pa e kultura.

E Observashonan Final di e Komité (E/C.12/NLD/CO/7) a reafirmá responsabilidat di Gobiernu di Hulanda pa garantisá implementashon kompleto i igual di derechonan ekonómiko, sosial i kultural den tur teritorionan bou di su hurisdikshon, inkluyendo Boneiru.

BHRO a ekspresá gran preokupashon tokante kambionan demográfiko ku ta afektá poblashon nativo i kultura di Boneiru.

BHRO ta keda komprometé na envolvimentu internashonal i dialogo konstruktivo pa garantisá ku pueblo di Boneiru ta gosa protekshon kompleto di nan derechonan edukativo, sosial, kultural, ekonómiko i di kuido di salú, mientras ku ta protehá e identidat úniko di e isla.

Bonaire Human Rights ta hasi un yamamentu na Gobiernu di Hulanda pa implementá kompletamente e rekomendashonnan di e Komité di Derechonan Humano i tuma medidanan urgente pa prevení mas eroshon demográfiko i kultural, inkluyendo revishon i para manehonan ku ta permití migrashon I estabeslementu sin restrikshon.

35Bde3Ab Ce0E 4795 A0E6 8263087Eb8D6

Related posts

Siman di “ban lesa cu mi” na Boneiro: Un siman yen di actividad placentero y educativo

EA News Author

Sifra COVID -19 na Boneiro 3 Mei 2021

EA News Author

sifranan COVID-19 Boneiro 15/05/21

EA News Author

Leave a Comment

Whatsapp Message