Bonaire

James Finies ta tuma nota di Rapòrt di Derechonan Humano di CESCR tokante Reino Hulandes i ta urgi akshon pa protekshon di derechonan i identidat kultural di Boneiru

Ec8Fbbd0 E42D 4988 Ba3D 324Cd978Ae54

Bonaire Human Rights (BHRO) ta tuma nota di e resultado di revishon di 2025 di Reino Hulandes dilanti di Komité di Derechonan Ekonómiko, Sosial i Kultural na Ginebra. Representá pa James Finies i Davika Bissessar Shaw, BHRO a asistí na e revishon na Ginebra ku un konvikshon firme den sistema di derechonan humano di Nashonnan Uní, ku konfiansa ku realidatnan ku pueblo di Boneiru ta enfrentá lo a ser tende i evaluá di un manera hustu.

BHRO tabata e úniko organisashon di sosiedat sivil for di Karibe Hulandes, ex- Antias, presente na Ginebra. Ningun NGO for di Aruba, Kòrsou, Sint Maarten, Saba òf Sint Eustatius a asistí. BHRO a intervení direktamente den e reunion di un manera independiente i imparsial, dialogando ku e Presidenta, Sra. Saran, e Líder di Taskforce, Raportadó Spesial Sra. Rossi, i otro miembronan di e Komité, asegurando ku e realidatnan bibu di pueblo di Boneiru i di islanan di Karibe Hulandes a keda presentá klaramente i ku imparsialidat.

Durante e revishon, BHRO a resaltá desigualdatnan den probresa, seguridat sosial, akseso na kuido di salú, bibienda, vulnerabilidat pa klima, i e supreshon persistente di derechonan di edukashon i kultura. Hopi preokupashonan a keda ekspresá, inkluyendo kuido di salú, edukashon, kultura, falta di outodeterminashon, i e echo ku manehonan i leinan a keda implementá sin konsultashon kultural adekuá, ku potensialmente den violashon di derechonan sosial, edukativo i kultural. BHRO a enfatisá ku manehonan I leynan mester alineá ku balornan di komunidat i garantisá, defendé i mantené e mas haltu nivelnan I normanan posibel, den un manera ku ta respetá i reflehá identidat kultural.

BHRO tambe a pone enfasis riba e eroshon di identidat kultural boneriano debí na protekshon insufisiente di idioma lokal den edukashon, kuríkulonan relevante pa kultura, i preservashon di patrimonio. Desigualdatnan struktural ta persistí kompará ku Hulanda Oropeo, partikularmente tokante kosto di bida, nivelnan di protekshon sosial, Normanan di protekshon ambiental, akseso na edukashon di kalidat, i kuido di salú sensitivo pa e kultura.

E Observashonan Final di e Komité (E/C.12/NLD/CO/7) a reafirmá responsabilidat di Gobiernu di Hulanda pa garantisá implementashon kompleto i igual di derechonan ekonómiko, sosial i kultural den tur teritorionan bou di su hurisdikshon, inkluyendo Boneiru.

BHRO a ekspresá gran preokupashon tokante kambionan demográfiko ku ta afektá poblashon nativo i kultura di Boneiru.

BHRO ta keda komprometé na envolvimentu internashonal i dialogo konstruktivo pa garantisá ku pueblo di Boneiru ta gosa protekshon kompleto di nan derechonan edukativo, sosial, kultural, ekonómiko i di kuido di salú, mientras ku ta protehá e identidat úniko di e isla.

Bonaire Human Rights ta hasi un yamamentu na Gobiernu di Hulanda pa implementá kompletamente e rekomendashonnan di e Komité di Derechonan Humano i tuma medidanan urgente pa prevení mas eroshon demográfiko i kultural, inkluyendo revishon i para manehonan ku ta permití migrashon I estabeslementu sin restrikshon.

35Bde3Ab Ce0E 4795 A0E6 8263087Eb8D6

Related posts

Rèspèt pa otro i pa e normanan i balornan di nos komunidat

EA News Author

Boneiru a yama bon biní na 16.626 bishitante stayover den luna di novèmber 2024

EA News Author

Rekonosementu na shete persona komo embahador di Boneiru na luna di desèmber 2023

EA News Author

Leave a Comment

Whatsapp Message