BonaireFeaturedInternacional

Satisfakshon haltu apesar di prosperidat material abou na Hulanda Karibense

Partisipashon Laboral

Mayoria abitante di Boneiru, Sint Eustatius i Saba ta satisfecho ku bida, maske e prosperidat material ta relativamente abou. Kompará ku Hulanda Oropeo, e entrada disponibel ta abou. Tambe, relativamente hopi hende ta indiká ku e tin problema pa lora ku su sèn. Ademas e desigualdat di entrada ta grandi. Esaki ta resultá for di e di dos edishon di e ‘Monitor Brede Welvaart’ (Monitòr Prosperidat Amplio) i e ‘Sustainable Development Goals’ (Metanan di Desaroyo Sostenibel) 2023 tokante Hulanda Karibense di CBS (Ofisina Sentral di Estadístika).

Prosperidat amplio ta bai tokante e kalidat di bida aki i awor, i e grado den lokual esaki ta bai a kosto di e prosperidat amplio di generashonnan den futuro òf esun di hendenan otro kaminda na mundu. E monitòr tokante Hulanda Karibense ainda ta den desaroyo, i e aña aki ta kontené e dimenshon ‘aki i awor’ i 9 di e 17 ‘Sustainable Development Goals’ (SDG, Metanan di Desaroyo Sostenibel). E enfoke di e monitòr ta riba e periodo 2015-2022. 

Mas o ménos 90 porshento satisfecho ku bida
Na 2021, e satisfakshon ku bida na tur tres isla ta haltu. Partikularmente na Sint Eustatius (93,1 porshento) pero tambe na Saba (88,4 porshento) i Boneiru (87,5 porshento), tin mas hende ku ta satisfecho ku bida ku na Hulanda Oropeo. Ei, 83,6 porshento a duna bida un sifra di 7 òf mas haltu. Ademas, na Sint Eustatius e satisfakshon a oumentá. 

Prosperidat material abou
Na Saba, e entrada di kas di famia standarisá disponibel tin un tendensia kresiente, siendo ku na Sint Eustatius i Boneiru e tendensia riba término mediano ta stabil. E entrada disponibel pa persona na Boneiru, Sint Eustatius i Saba na 2021 tabata respektivamente 17,9 mil, 18,2 mil, i 21,2 mil dòler merikano. E nivelnan di entrada aki ta entre 50 i 60 porshento di e entrada disponibel na Hulanda Oropeo. E satisfakshon ku e situashon finansiero, dependiendo di e isla, ta entre 62 i 76 porshento.


Por reflehá prosperidat material tambe den e parti di e poblashon ku ta indiká ku su sèn no ta yega pa biba. Na Saba, for di 2017 esei a baha bira 22,6 porshento na 2021, na Sint Eustatius (32 porshento) i Boneiru (19,7 porshento) e ta stabil.

 

Desigualdat di entrada grandi i sin kambio
E desigualdat di entrada na Hulanda Karibense ta relativamente grandi. E binti porshento di kas di famia ku e entradanan di mas haltu na 2021, dependiendo di e isla, ta 7 pa 11 biaha e entrada di e binti porshento di kas di famia ku e entradanan di mas abou (e relashon 80/20). Na Hulanda Oropeo, e entradanan di mas haltu ta gana 4,5 biaha mas ku esnan di mas abou. E desigualdat na e islanan entre 2015 i 2021 praktikamente no a kambia.

Un otro norma pa e desigualdat di entrada ta e koefisiente di Gini. E koefisiente aki ta reflehá komo un sifra entre 0 i 1, unda 0 ta nifiká ku e entradanan ta repartí kompletamente igual. E koefisientenan di Gini na Boneiru (0,39), Sint Eustatius (0,41) i Saba (0,36) na 2021 tabata mas haltu ku esnan na Hulanda Oropeo (0,29).

 

Ounke e prosperidat material ta abou, e partisipashon laboral ta relativamente haltu. E partisipashon laboral nèto na Boneiru i Sint Eustatius na 2022 asta tabata un poko mas haltu ku na Hulanda Oropeo, ku na UO (Union Oropeo) ta esun na kabes. E diferensianan di partisipashon laboral entre hòmber i muhé na Hulanda Karibense ta mas chikitu. Saba tin e partisipashon laboral di mas abou di e islanan. Meskos ku na Hulanda Oropeo, na 2022 e desempleo na e islanan tabata abou.  

 

Nivel di enseñansa relativamente abou
E nivel di enseñansa ta hunga un papel den e posishon futuro riba merkado laboral i e entrada korespondiente. Hulanda Karibense tin un kantidat relativamente haltu di hende ku enseñansa abou. Esei ta konta partikularmente pa Boneiru i Sint Eustatius, unda na 2022 respektivamente 50,5 i 61,7 porshento di e poblashon entre edat di 15 i 75 aña tin enseñansa abou. Na Boneiru, e kantidat ei tambe ta mas haltu ku dos aña pasá. Apesar di un kantidat haltu di hende ku enseñansa abou, na 2021 mas ku 70 porshento di e abitantenan di 15 aña p’ariba ta satisfecho ku e oportunidatnan pa estudio.

Splikashon

Sustainable Development Goals (SDG, Metanan di Desaroyo Sostenibel)

-SDG 1: No tin pobresa,
-SDG 3: Bon salubridat i bienestar,
-SDG 4: Enseñansa di kalidat,
-SDG 5: Igualdat di género,
-SDG 7: Energia pagabel i sostenibel,
-SDG 8: Trabou digno i kresementu ekonómiko,
-SDG 10: Baha desigualdat,
-SDG 11: Siudatnan i komunidatnan sostenibel
-SDG 16: Pas, hustisia i servisionan públiko fuerte

Entrada standarisá
E entrada disponibel, koregí pa diferensianan den tamaño i konstelashon di e kas di famia. Di e manera aki a hasi e nivelnan di entrada di kasnan di famia mutuamente komparabel. 

E relashon 80/20

Relashon entre e entrada total di e grupo di 20 porshentonan di mas haltu (80) i e entrada total di e grupo di 20 porshentonan di mas abou (20). Den un repartishon di entrada kompletamente igual, unda kada kas di famia tin mesun entrada, e relashon 80/20 ta igualá 1.

Nivel di estudio
Nivel di estudio ta tokante e nivel di enseñansa di mas haltu ku a optené. Repartishon di nivel di enseñansa ta sosodé den 5 nivel òf den 3 nivel.

E repartishon den 5 nivel ta lo siguiente:

 

  1. Enseñansa básiko: esaki ta enserá enseñansa básiko i enseñansa básiko spesial
  2. Vmbo, mbo1, avo fase básiko eskolar: esaki ta enserá e promé 3 añanan eskolar di havo/vwo, tur ruta edukativo di e vmbo i e estudio pa asistente (mbo-1).
  3. Havo, vwo, mbo: esaki ta enserá e klasnan mas haltu di havo/vwo, e formashon profeshonal básiko (mbo-2), e formashon di fishi  (mbo-3) i e formashon den e kuadro mediano i spesialisá (mbo-4).
  4. Hbo, wo bachelor: esaki ta enserá e associate degree (estudio hbo di 2 aña ku nivel final entre mbo-4 i hbo bachelor), e hbo i wo-bachelors i estudionan hbo di 4 aña.
  5. Wo enseñansa universitario, master, doktorado: esaki ta enserá estudionan wo-master i estudionan wo-doktorado.

E repartishon den 3 nivel ta:


  1. Abou: enseñansa básiko i vmbo, mbo1, e promé 3 aña eskolar di havo/vwo i e entreeopleiding (mbo nivel 1), e estudio pa asistente di ántes (mbo1)
  2. Mediano: havo, vwo, mbo
  3. Haltu: hbo, wo bachelor i wo master, doktorado.


Fuente:

Dashboard – Monitor Brede Welvaart (Monitòr Prosperidat Amplio) i SDG’s Caribisch Nederland 2023 (SDG Hulanda Karibense 2023)

https://www.cbs.nl/nl-nl/visualisaties/monitor-brede-welvaart-caribisch-nederland 

Link relevante:

Publikashon – What percentage of the population has difficulty making ends meet (Ki porsentahe di poblashon tin problema pa nan sèn yega) (entrante 12 di desèmber 3:30 or di atardi)

https://longreads.cbs.nl/the-caribbean-netherlands-in-numbers-2023/what-percentage-of-the-population-has-difficulty-making-ends-meet/

Publikashon – Are people satisfied with their lives? – The Caribbean Netherlands in numbers 2023 (Hende ta satisfecho ku nan bida? – Hulanda Karibense den sifra 2023) (entrante 12 di desèmber 3:30 or di atardi)

https://longreads.cbs.nl/the-caribbean-netherlands-in-numbers-2023/are-people-satisfied-with-their-lives/

CBS – Enkuesta Omnibus

https://www.cbs.nl/en-gb/participants-survey/people/overview/omnibus-survey

Publikashon – Caribbean Netherlands in numbers 2023 (Hulanda Karibense den sifra 2023 ) (entrante 12 di desèmber 3 :30 or di atardi)

https://longreads.cbs.nl/the-caribbean-netherlands-in-numbers-2023

Desigualda Di Entrada Relashon 80.20 2021Satisfashon Ku Satisfashon Finansiero 1Satisfashon Ku Bida

Related posts

Aumento di demanda den e region pa financia proyectonan di infrastructura sostenibel

EA News Author

Boneiru tin 115 kaso aktivo di Covid-19 riba 13 di yanüari 2021

EA News Author

18 kaso aktivo di Covid-19 na Boneiru

EA News Author

Leave a Comment

Whatsapp Message