BonaireFeaturedInternacional

Satisfakshon haltu apesar di prosperidat material abou na Hulanda Karibense

Partisipashon Laboral

Mayoria abitante di Boneiru, Sint Eustatius i Saba ta satisfecho ku bida, maske e prosperidat material ta relativamente abou. Kompará ku Hulanda Oropeo, e entrada disponibel ta abou. Tambe, relativamente hopi hende ta indiká ku e tin problema pa lora ku su sèn. Ademas e desigualdat di entrada ta grandi. Esaki ta resultá for di e di dos edishon di e ‘Monitor Brede Welvaart’ (Monitòr Prosperidat Amplio) i e ‘Sustainable Development Goals’ (Metanan di Desaroyo Sostenibel) 2023 tokante Hulanda Karibense di CBS (Ofisina Sentral di Estadístika).

Prosperidat amplio ta bai tokante e kalidat di bida aki i awor, i e grado den lokual esaki ta bai a kosto di e prosperidat amplio di generashonnan den futuro òf esun di hendenan otro kaminda na mundu. E monitòr tokante Hulanda Karibense ainda ta den desaroyo, i e aña aki ta kontené e dimenshon ‘aki i awor’ i 9 di e 17 ‘Sustainable Development Goals’ (SDG, Metanan di Desaroyo Sostenibel). E enfoke di e monitòr ta riba e periodo 2015-2022. 

Mas o ménos 90 porshento satisfecho ku bida
Na 2021, e satisfakshon ku bida na tur tres isla ta haltu. Partikularmente na Sint Eustatius (93,1 porshento) pero tambe na Saba (88,4 porshento) i Boneiru (87,5 porshento), tin mas hende ku ta satisfecho ku bida ku na Hulanda Oropeo. Ei, 83,6 porshento a duna bida un sifra di 7 òf mas haltu. Ademas, na Sint Eustatius e satisfakshon a oumentá. 

Prosperidat material abou
Na Saba, e entrada di kas di famia standarisá disponibel tin un tendensia kresiente, siendo ku na Sint Eustatius i Boneiru e tendensia riba término mediano ta stabil. E entrada disponibel pa persona na Boneiru, Sint Eustatius i Saba na 2021 tabata respektivamente 17,9 mil, 18,2 mil, i 21,2 mil dòler merikano. E nivelnan di entrada aki ta entre 50 i 60 porshento di e entrada disponibel na Hulanda Oropeo. E satisfakshon ku e situashon finansiero, dependiendo di e isla, ta entre 62 i 76 porshento.


Por reflehá prosperidat material tambe den e parti di e poblashon ku ta indiká ku su sèn no ta yega pa biba. Na Saba, for di 2017 esei a baha bira 22,6 porshento na 2021, na Sint Eustatius (32 porshento) i Boneiru (19,7 porshento) e ta stabil.

 

Desigualdat di entrada grandi i sin kambio
E desigualdat di entrada na Hulanda Karibense ta relativamente grandi. E binti porshento di kas di famia ku e entradanan di mas haltu na 2021, dependiendo di e isla, ta 7 pa 11 biaha e entrada di e binti porshento di kas di famia ku e entradanan di mas abou (e relashon 80/20). Na Hulanda Oropeo, e entradanan di mas haltu ta gana 4,5 biaha mas ku esnan di mas abou. E desigualdat na e islanan entre 2015 i 2021 praktikamente no a kambia.

Un otro norma pa e desigualdat di entrada ta e koefisiente di Gini. E koefisiente aki ta reflehá komo un sifra entre 0 i 1, unda 0 ta nifiká ku e entradanan ta repartí kompletamente igual. E koefisientenan di Gini na Boneiru (0,39), Sint Eustatius (0,41) i Saba (0,36) na 2021 tabata mas haltu ku esnan na Hulanda Oropeo (0,29).

 

Ounke e prosperidat material ta abou, e partisipashon laboral ta relativamente haltu. E partisipashon laboral nèto na Boneiru i Sint Eustatius na 2022 asta tabata un poko mas haltu ku na Hulanda Oropeo, ku na UO (Union Oropeo) ta esun na kabes. E diferensianan di partisipashon laboral entre hòmber i muhé na Hulanda Karibense ta mas chikitu. Saba tin e partisipashon laboral di mas abou di e islanan. Meskos ku na Hulanda Oropeo, na 2022 e desempleo na e islanan tabata abou.  

 

Nivel di enseñansa relativamente abou
E nivel di enseñansa ta hunga un papel den e posishon futuro riba merkado laboral i e entrada korespondiente. Hulanda Karibense tin un kantidat relativamente haltu di hende ku enseñansa abou. Esei ta konta partikularmente pa Boneiru i Sint Eustatius, unda na 2022 respektivamente 50,5 i 61,7 porshento di e poblashon entre edat di 15 i 75 aña tin enseñansa abou. Na Boneiru, e kantidat ei tambe ta mas haltu ku dos aña pasá. Apesar di un kantidat haltu di hende ku enseñansa abou, na 2021 mas ku 70 porshento di e abitantenan di 15 aña p’ariba ta satisfecho ku e oportunidatnan pa estudio.

Splikashon

Sustainable Development Goals (SDG, Metanan di Desaroyo Sostenibel)

-SDG 1: No tin pobresa,
-SDG 3: Bon salubridat i bienestar,
-SDG 4: Enseñansa di kalidat,
-SDG 5: Igualdat di género,
-SDG 7: Energia pagabel i sostenibel,
-SDG 8: Trabou digno i kresementu ekonómiko,
-SDG 10: Baha desigualdat,
-SDG 11: Siudatnan i komunidatnan sostenibel
-SDG 16: Pas, hustisia i servisionan públiko fuerte

Entrada standarisá
E entrada disponibel, koregí pa diferensianan den tamaño i konstelashon di e kas di famia. Di e manera aki a hasi e nivelnan di entrada di kasnan di famia mutuamente komparabel. 

E relashon 80/20

Relashon entre e entrada total di e grupo di 20 porshentonan di mas haltu (80) i e entrada total di e grupo di 20 porshentonan di mas abou (20). Den un repartishon di entrada kompletamente igual, unda kada kas di famia tin mesun entrada, e relashon 80/20 ta igualá 1.

Nivel di estudio
Nivel di estudio ta tokante e nivel di enseñansa di mas haltu ku a optené. Repartishon di nivel di enseñansa ta sosodé den 5 nivel òf den 3 nivel.

E repartishon den 5 nivel ta lo siguiente:

 

  1. Enseñansa básiko: esaki ta enserá enseñansa básiko i enseñansa básiko spesial
  2. Vmbo, mbo1, avo fase básiko eskolar: esaki ta enserá e promé 3 añanan eskolar di havo/vwo, tur ruta edukativo di e vmbo i e estudio pa asistente (mbo-1).
  3. Havo, vwo, mbo: esaki ta enserá e klasnan mas haltu di havo/vwo, e formashon profeshonal básiko (mbo-2), e formashon di fishi  (mbo-3) i e formashon den e kuadro mediano i spesialisá (mbo-4).
  4. Hbo, wo bachelor: esaki ta enserá e associate degree (estudio hbo di 2 aña ku nivel final entre mbo-4 i hbo bachelor), e hbo i wo-bachelors i estudionan hbo di 4 aña.
  5. Wo enseñansa universitario, master, doktorado: esaki ta enserá estudionan wo-master i estudionan wo-doktorado.

E repartishon den 3 nivel ta:


  1. Abou: enseñansa básiko i vmbo, mbo1, e promé 3 aña eskolar di havo/vwo i e entreeopleiding (mbo nivel 1), e estudio pa asistente di ántes (mbo1)
  2. Mediano: havo, vwo, mbo
  3. Haltu: hbo, wo bachelor i wo master, doktorado.


Fuente:

Dashboard – Monitor Brede Welvaart (Monitòr Prosperidat Amplio) i SDG’s Caribisch Nederland 2023 (SDG Hulanda Karibense 2023)

https://www.cbs.nl/nl-nl/visualisaties/monitor-brede-welvaart-caribisch-nederland 

Link relevante:

Publikashon – What percentage of the population has difficulty making ends meet (Ki porsentahe di poblashon tin problema pa nan sèn yega) (entrante 12 di desèmber 3:30 or di atardi)

https://longreads.cbs.nl/the-caribbean-netherlands-in-numbers-2023/what-percentage-of-the-population-has-difficulty-making-ends-meet/

Publikashon – Are people satisfied with their lives? – The Caribbean Netherlands in numbers 2023 (Hende ta satisfecho ku nan bida? – Hulanda Karibense den sifra 2023) (entrante 12 di desèmber 3:30 or di atardi)

https://longreads.cbs.nl/the-caribbean-netherlands-in-numbers-2023/are-people-satisfied-with-their-lives/

CBS – Enkuesta Omnibus

https://www.cbs.nl/en-gb/participants-survey/people/overview/omnibus-survey

Publikashon – Caribbean Netherlands in numbers 2023 (Hulanda Karibense den sifra 2023 ) (entrante 12 di desèmber 3 :30 or di atardi)

https://longreads.cbs.nl/the-caribbean-netherlands-in-numbers-2023

Desigualda Di Entrada Relashon 80.20 2021Satisfashon Ku Satisfashon Finansiero 1Satisfashon Ku Bida

Related posts

Sekretario di Estado Alexandra van Huffelen: “Awe ta un dia hopi special, historico cu nos ta comemora. Un dia ku nos ta selebrá

EA News Author

Pronóstiko di tempu pa Boneiru

EA News Author

Minister Glenbert Croes a reuni cu house representative di New Hampshire (USA), sr Brian d. Cole

EA News Author

Leave a Comment

Whatsapp Message