BonaireFeaturedInternacional

Pride: Un lucha di derechinanpa ku e komunidat LGBTQ+

Lgbt

Un lucha pa e.o. rèspèt, igualdat, inklushon i toleransia

Nos ta biba den un sosiedat diversifiká i kompleho ku representashon i partisipashon di diferente grupo di hende. E diversidat aki ta evidente den aspektonan manera orígenétniko, klase sosial, religion, abilidat físikoòf mental,géneroi tambe preferensia seksual.Pa nos por komprondé i relatámihó na otro ta nos responsabilidat i deber síviko pa informá nos mes tokante temanan ku ta di importansia pa hustamente e gruponan minoritario den nos pais. Ademas di informá nos mes, nos meta mester ta pa krea un komunidat sigur, inklusivo, solidario i hustu pa un i tur. Asina nos por duna berdadero balor na e prinsipio di hustisia sosial. Pa e motibu aki, nos ke para ketu awe na e tema di e lucha pa derechinan di e komunidat LGBTQ+.

 

E siman aki, di 30 di yüli te ku 7 di ougùstùs ta selebrá “Amsterdam Pride”, “Marchanan di orguyo” òf “Pride” ta manifestashonnan sosial di e movementu pa derechinan pa e komunidat LGBTQ+ i ta keda organisá na diferente siudat rònt mundu. E tradishon aki a kuminsá na Merka komo un akto di rebeldía i protesta, pero awendia ta un representashon mundial di balor i búskeda di igualdat sin eksklushon. Un di e ophetivo prinsipal di e manifestashonnan aki ta pa mustra i ekspresá ku orguyo e diversidat di orientashonnan seksual i géneronan ku ta eksistí; Pa laga mustra loke tradishonalmente ta wòrdu reprimí i trese e realidat di e komunidat aki dilanti.

 

Ku e “Pride” ta otorgá tambe mas visibilidat na e komunidat LGBTQ+.Personanan kuta parti di e grupo aki por sinti liber di mustra nan mes manera nan ta sin miedu pa represhon òfkritiká sosial. Den emanifestashonnan aki miem­bronan di e komunidat LBGTQ+ ta riparái sinti kunan no ta nan so i ku tin hopi hende (ku no ta LGBTQ+) ku ta stima nan, ku ta defendé nan, ku ta respetá nan i tin masha hopi hende pa ken nan ta importante.

Manifestashonnan di orguyo LGBTQ+ ta di suma importansia tambe pasobra nan ta yuda kambia mentalidat di hopi hende i krea un otro perspektiva. “Pride” simplemente ta eksigí kumplimentu i rèspèt pa ku derechinan fundamental.

Ta importante di bisa ku for di e momento ku e tipo di akshonnan aki a kuminsána aña 1969 tabatin avanse nan grandi kontra diskriminashon. Sinembargo, ainda ta eksistí hopi aktonan di odioi tin hopi paisnan kaminda kualke orienta­shon seksual “no tradishonal” no ta wòrdu aseptá i asta ta konsideránan komo krímenku ta wòrdu kastigá. P’esei e lucha di e komunidat LGBTQ+ ta sigui, te ora ku por logra eliminá etikètnan i prehuisionan. Pa logra e kambio, kada perso­na den nos komunidat mester para fuerte i defendé derechinan humano di kada siudadano, inkluso di e komunidat LGBTQ+.

M21 ta para pa  igualdat, inklushon i no diskriminashon, nos ke garantia di tur e derechinan humano; nos ta duna i alabes eksigí trato igual pa i na tur hende; asina un sistema balansa ta funshoná bon, asina un isla òfpais mester ta, ku trato igual pa un i tur.Toleransiairèspèt ta e yabi.

Daisy Coffie M21

Related posts

Trahadornan di KIA ta pone trabou plat pa cu mal contento den maneho

EA News Author

Aruba ta conoce su prome monarcanan di Carnaval 72!

EA News Author

Ex Minister Otmar Oduber : Caso “spookambtenaar“ ta caso di piki pieu pa scapa cara di ministerio door di un mentira di marisol lopez tromp publico

EA News Author

Leave a Comment

Whatsapp Message