BonaireFeaturedSabaSint EustatiusInternacional

Senarionan di klima i un Atlas di Impakto Klimátiko pa Boneiru, Sint Eustatius i Saba

Senarionan Di Klima I Un Atlas Di Impakto Klimatiko Pa Boneiru Sint Eustatius I Saba

E islanan (hulandes) karibense ta enfrentá desafionan nunka bisto komo konsekuensia di kambio di klima, entre otro superfisie di laman ku ta subi, intensifikashon di orkan, temporada ku kalor ekstremo i yobida fuerte. Komo reakshon riba e menasanan akí e Instituto Meteorológiko Real di Hulanda (KNMI) a publiká vários senario di klima pa e islanan BES. Banda di esaki ta trahando konhuntamente riba desaroyo di un Atlas di Impakto Klimátiko pa e islanan BES, ku ta ofresé un base krusial pa toma di desishon bon pensá i desaroyo sostenibel. Den siman di 16 di òktober nan ta tene diferente tayer i charla na Kòrsou i Boneiru pa kompartí desaroyonan riba tereno di informashon tokante klima i perspectivanan di maneho i pa deliberá tokante prioridatnan pa desaroyo mas aleu.

Dia 9 di òktober a presentá e senarionan di klima di KNMI’23 na minister Harbers. Asta den e senario di mas optimista, klima lo sigui kambia den futuro, ku konsekuensianan grandi pa área karibense. E senarionan ta mustra ku área karibense lo bira mas kayente i mas seku. Lo eksperensiá esaki komo periodonan mas kayente durante temporada di áwaseru i wer mas seku durante temporada di sekura. Di preokupashon partikular pa Boneiru ta subimentu di superfisie di laman, ku den e senario lo por keda limitá ku emishon abou, pero ku den e senario ku emishon haltu na aña 2100 lo por alkansá mas ku un meter. E límite mas haltu lo por ta riba 3 meter si promé ku aña 2100 sierto prosesonan insierto tuma lugá, manera e kapa di eis Antártiko ku ta bira ménos stabil. Na Sint Eustatius i Saba e chèns pa orkan pisá ku yobida fuerte ta oumentá den futuro. Un eksperimento di Future Weather ta mustra ku den un klima mas kayente orkan Irma lo tabatin velosidatnan di bientu mas haltu i mas tantu yobida. 

Segun ekspektativa lo desaroyá e promé vershon di e Atlas di Impakto Klimátiko pa e islanan BES na aña 2023 i e ta forma e promé fase di un inisiativa kontinuo. E Atlas di Impakto Klimátiko akí lo tradusí konosementu sientífiko den konosementu aksesibel, ofresiendo informashon esensial tokante kambio di klima. E proyekto a kuminsá na luna di aprel 2023 i lo inkluí un demonstrashon di e konsepto pa Boneiru den e próksimo tayer na luna di òktober. Na fin di aña lo revelá e Atlas di Impakto Klimátiko online, huntu ku un ‘roadmap’ pa desaroyonan di futuro.

Kolaborashon

E Atlas di Impakto Klimátiko ku Ministerio di Infrastruktura i Maneho di Awa ta finansiá, ku Fundashon CAS komo kordinadó, a haña sosten di diferente organisashon. Otro organisashonnan ku ta aportá ta entre otro Entidat Públiko Boneiru, Museo TERRAMAR, EcoVision, Wageningen Environmental Research (WENR), Instituut voor Milieuvraagstukken (VU-IVM), Koninklijk Nederlands Meteorologisch Instituut (KNMI), Technische Universiteit Delft (TU Delft), Rijkswaterstaat (RWS), Informatiehuis Marien, Deltares, RVO.nl, i Koninklijk Instituut van Taal-Land- en Volkenkunde (KITLV) i Dutch Caribbean Nature Alliance (DCNA).

E proyekto akí ta den relashon estrecho ku otro proyektonan regional, manera desaroyo di un Atlas di Impakto Klimátiko pa Kòrsou: KlimaKòrsou”, Restoration of resilience Dutch Caribbean, SEALINK i Paratus.

Bo ke partisipá?

Den e programa di investigashon Islanders at the Helm investigadónan i partnernan sosial ta traha huntu pa ofresé/proponé solushonnan na midí, basá riba investigashon interdisiplinario sólido. E meta ta pa desaroyá strategianan nobo, sostenibel i inklusivo pa enfrentá e desafionan di klima aktual. A desaroyá un Plataforma Transatlántiko (TAP) ku ta ofresé kurso, charla i tayer pa promové konosementu i konsiensia tokante desafionan di klima. E universidatnan den region, manera University of the West Indies St. Augustine Campus (Trinidad & Tobago – British Caribbean), University of the US Virgin Islands (UVI- US Caribbean),  Inter-Continental University of the Caribbean (Kòrsou – área di Karibe Hulandes), Instituto Pedagogico Arubano (Aruba – área di Karibe Hulandes), Museo Nashonal Arkeológiko Aruba (Aruba – área di Karibe Hulandes) i University of St. Martin (Sint Maarten i Saint Martin – área di Karibe Hulandes i Franses) ta partnernan integral di TAP i a organisá seri di charla anteriormente. Tin un rekonosementu ku kolaborashon dentro di henter Reino ta bai man den man ku integrashon den e konstelashon karibense mas amplio. Komo parti di e instalashon mas nobo di TAP lo organisá charla i tayer públiko na Boneiru i Kòrsou:

Ta organisá e charla públiko dia 17 di òktober na Kòrsou den kolaborashon ku NAAM (National Archaeological Anthropological Memory Management) i Plataforma pa Kambio di Klima Kòrsou: https://www.linkedin.com/posts/islanders-at-the-helm_public-lecture-17-october-2023-location-activity-7113127720611368960-5qvq?utm_source=share&utm_medium=member_desktop

Ta organisá e charla públiko pa Boneiru dia 19 di oktober den kolaborashon ku Museo Terramar: https://www.linkedin.com/posts/islanders-at-the-helm_public-lecture-19-october-2023-location-activity-7115267851241828352–8Zi?utm_source=share&utm_medium=member_desktop

Keda na altura pa medio di bishitá   i https://klimakorsou.com/ 

Related posts

Booshi Wever di UPP: Awor mas cu nunca un “Zakenkabinet” ta necesario pa ehecuta un compromiso nacional

EA News Author

Un yamada pa contribui na SDG Aruba: Con bo iniciativa ta contribui pa logra e 17 metanan pa Desaroyo Sostenibel

EA News Author

Selebrashon 53 aniversario Union Patriotico Boneriano

EA News Author

Leave a Comment

Whatsapp Message